Igår på visningen kände jag mig som värsta rookien. Sist vi va på visning kände jag mig som om jag visste vad jag gjorde, det gjorde jag inte igår. Frågade inte en enda fråga, tittade mer på möblemanget än synade skarvarna typ. Måste gå på fler visningar och bli mer van igen.
Första intrycket av huset igår var att det va litet, väldigt litet, för litet för oss. Vi behöver mer utrymme. Visst, det skulle gå att bygga ut men jag känner inte att det är ett projekt jag vill ta på mig just nu, med två små barn.
Elliot hade i alla fall jätteskoj på visningen igår. Vi träffade våra vänner M & U som vi misstänkte. Elliot sprang ute på gräs/mossmattan med kompis Melvin och hans storasyrra Tova. Tillsammans länsade de även vinbärsbusken (det enda som växte på tomten förutom en gran och massa mossa) på alla bär. Om nu ägarna ens går utanför huset så lär de nog undra vart alla bär tog vägen... Såg inte ut som om de tyckte det var särskilt kul med trädgård, mossig matta, inga blommor, ingenting på baksidan av huset. Kanske därför de säljer?
Har sagt det förut och jag säger det igen. Det är förbaskat jäkla dyrt med hus! Hur har folk råd att betala flera miljoner för ett hus?
Samtidigt som jag känner mig väldigt desperat efter ett hus och avskyr att bo i vår sunkiga lägenhet så känns eget hus superduperläskigt.
Det är apsvårt att köpa hus!
2 kommentarer:
Maria säger: Jag såg faktiskt den ensamma granen på bilderna och tyckte att den såg lite malplacerad ut... Jag håller verkligen med dig om att det känns läskigt att köpa hus...
Är så glad att vi har hus!! Usch vad det är ångestframkallande att leta hus och veta vad man vill ha... Samtidigt inte betala för mycket! Håller tummarna för er!
Skicka en kommentar