Bättre dagar har jag haft!

Lämnade av Elliot på dagis innan jag och William åkte iväg till ett dystert möte på jobbet. En direkt följd av lågkonjunkturen kan man säga. Hem ett par timmar, åt lunch, försökte få en trött W att sova, sydde klart ett par tomteluvor.

Packade in oss i bilen igen för att hämta T på jobbet, åka till dagis lagom till kl 14 då vi hade utvecklingssamtal för Elliot. När vi kommer in i kapprummet drar brandlarmet igång. En pappa kommer ner från avdelningarna och berättar att dom har rostat bröd i köket, därav brandlarmet. Huset ska väl likväl utrymmas så Thomas tar med William ut. Jag springer upp till avdelningen för att hjälpa till att få ut ungarna. Trodde att dom skulle ta samma väg ut som jag springer upp men de har en ny utrymmningsväg, en trappa direkt från skötrummet.

De är redan på väg ut, Elliot och barn A står sist i kön tillsammans med fröken P. Jag tar upp E i famnen och tar A i handen. P tar en vända för att se till att ingen är kvarglömd. Ungarna är skärrade. En stackare låg fortfarande och sov när brandlarmet gick igång. Han har bara t-shirt på sig. Alla barn i strumplästen. Det snöar blötsnö och blåser. Trappan är i metall och hålig så man ser rakt ner. Barnen tycker det är läskigt och vill inte gå i trappen. Fröknarna manar på. P tar A i famnen. Jag och E går ut på översta trappavsatsen för att börja gå neråt. Det går sakta. När vi klivit ner ett steg säger P som fortfarande står inomhus att stegen lossnar från väggen! Eftersom det står barn i vägen nedanför så kliver jag snabbt och smidigt (yeah right!) tillbaka in. Och visst fan lossnar stegen från väggen. Skruvarna på varsin sida om avsatsen har helt åkt ut ur väggen. Själva avsatsen har dragit med tegelstenarna nästan helt ut från väggen. Scarry! Så jag, Elliot, fröken P och A står kvar.

Det värsta med det här är att stegen var inspekterad så sent som i höstas, utan anmärkning! Tjena! När alla var inne igen ringde fröken N och begärde att stegen skulle fixas omedelbart samt att de även ska sätta dit en rutschkana som ungarna istället får åka ner på. Får se i vilket århundrade det kommer ske, det är ju ändå kommunen det handlar om...

Efter denna dramatiska händelse fick Elliot stanna kvar och äta mellanmål medans jag och T gick iväg med fröken P för utvecklingssamtal. Ett bra samtal. Både vi och dagispersonalen tycker det går bra för Elliot. Får utveckla det i ett annat blogginlägg tror jag.

Packa in alla i bilen igen. Ännu mer slask och snö. Släpper av T på jobbet igen. Kör upp E till mormor. Jag vill inte ta med honom (snorig och hostig) för att hälsa på min farmor som ligger på sjukhuset. Hon åkte in akut häromnatten pga ryggsmärtor. Visade sig på röntgen idag att en ryggkota har gått itu. Not so nice and very painful. Hon blev jätteglad att jag och W kom på besök. Stannade en stund i den tropiska värmen på avdelningen innan vi gick hem, bytte vagn mot babyskydd och tog bilen för att hämta E och sedan T. Förbi affären, köpte mjölk, bröd och smör. Hem, laga mat, lägga barn (en ville inte somna som vanligt eftersom han somnat i bilen på väg hem), blogga, sova...

Phu...