Åh härliga semester! Eller jag menar jobb! Jag kom iväg i morse i alla fall. Det va oväntat kul att jobba faktiskt. Träffa arbetskamrater, prata med andra vuxna, äta lunch i lugn och ro. Vet ni att jag till och med fick fika två gånger, bara sitta och dricka kaffe utan barn som klänger kring benen eller ropar efter "kaka" eller "tåååta". Fantastiskt.
När jag ringde hem på eftermiddagen satt killarna och åt blåbärspaj (tåååta enligt Elliot). Pappa frågade vad dom hade sett för fordon på vägen hem från dagis. E svarar -kaanbil! (kranbil)... tåångbil (betongbil). Kaanbil. Kaanbil. Kaanbil.
Sen kommer det, med mycket allvarlig röst: Mamma, kaanbil!
Ni förstår att det var viktiga grejer det här! Kranbilar är inte att leka med.
Hur som helst, när jag kom hem kom Elliot springande och slängde sig i famnen. William kom krypande efter men stannade när han såg mig och tittade på mig som om han tänkte "jaha, det är dags att komma nu?".
T hittade jag på soffan, helt slut...
1 kommentar:
visst är det uuunderbart skäönt att få komma bort från hemmet!! ...även om ens arbete kan vara lite trist är det ändå skönt att vara utan kids ett tag!!
man uppskattar dem bästnär man varit ifrå dem ett tag!! ;=)
Skicka en kommentar