lördag, maj 27, 2006

Plus


I onsdags skulle mensen ha kommit. Den första riktga blödardagen. Men ingen förvarning hade kommit, det brukar alltid göra det någon dag före. Hm. Tanken slog mig direkt att kanske, kanske är jag gravid. Nästa tanke slog snabbt bort den första: nä, mensen är nog bara sen, den kommer vilken dag som helst. Dumt att ta ut glädjen i förskott. Att tro att man är med barn och sen kommer mensen lik förbannat. Nä, jag inbillar mig att det inte är nåt. Men ändå så finns där ett litet, litet kanske långt bak i huvudet...

Torsdag-ingen mens.
Fredag-ingen mens.

Känner mig lite konstig, brösten ömmar lite men inte konstigt med det. Brukar göra det innan mens. Köper grav-test iaf på fredagen. Vågar inte ta det på kvällen. Väntar. Vaknar tidigt. Kan inte sova. Smyger ut på toa, plockar fram testen. Är så kissnödig, men måste läsa instruktionerna. Grus i ögonen, måste läsa instruktionerna.

Gör testet... det blinkar i displayen... känns som en evighet... men så... ett tydligt + framträder i displayen! Jag är gravid. Thomas och jag ska bli föräldrar!

Nu vet jag, det är skönt.

Smyger tillbaka in i sovrummet med det bredaste leendet man kan tänka sig. Kryper ner i sängen brevid älsklingen.

-Titta! Ett plus! Vi ska få ett barn.

Ett lika brett leende bryter ut i hans ansikte. Vi ligger och myser en stund. Tills jag är så hungrig att jag måste ha frukost. :)

Än så länge känns det på nåt vis inte riktigt. Det syns inget, det känns inget nämnvärt annorlunda i magen. Nu när jag ÄR gravid så vill jag ju att det ska kännas. Magen ska komma direkt! Jag vill ringa varenda kotte jag känner och berätta men det går ju inte. Tänk om det händer nåt. Efter 12 v. är den största risken över för missfall. Ska jag gå här och veta att vi ska ha ett barn och inte berätta för nån. Hur klarar jag det?? Jag kommer ju försäga mig, garanterat!! Hur fixar alla andra att inte säga nåt? Shit, det kommer bli svårast av allt. *s* I slutet av juli kan vi berätta... det är lääänge till slutet av juli.

I början av februari 2007 blir jag mamma och Thomas pappa... om allt går som det ska.