Jullov - julkort

Nu blir det bloggtorka en vecka eller så.

Vi önskar er alla en riktigt god jul!

Gåta

Att den här gladfisen är samma kille som skrikmonstret är för mig en gåta...

Summering

Antal skriktimmar igår/natt: 4,5 h

Fördelning: kl 18-20 samt kl 1-3.30

Orsak: Okänd

Lucia

I fredags firades det ju Lucia på dagis också. Kvart över sju skulle ungen vara klar och ombytt på dagis. Det är tidigt det! Vi brukar ju gå upp runt sju i vanliga fall. Men vi kom hur som helst iväg och va där i tid.

Tanken var att E skulle gå med sina fröknar och kompisar men det ville inte E. Inte ville han sitta med dom heller under själva Luciatåget och sången. Han ville hellre springa runt i snön. Så det gjorde han.

Firandet var belagt utomhus och det var ju fantastiskt mysigt eftersom det kommit massa snö. Hade nog inte varit lite mysigt med slasket som var två dagar tidigare.

Innan jag visste att firandet skulle vara utomhus hade jag ju sytt en tomtedräkt till E. Som tur var gick kläderna över ytterkläderna. Han såg ut som en stoppad korv, men en söt stoppad korv. Döm själva:

Brist på ork

Har inte bloggat på ett tag, som ni kanske märkt. Jag har bara inte haft ork. Magbakterien som Elliot åkte på blev vi nog alla drabbade av på ett eller annat sätt. Ända sen i måndags har jag varit lite kass i kistan och inte haft en tillstymmelse till matlust.

Tror det va i onsdags jag mådde som sämst. Trodde jag skulle kräkas på morgonen så T fick vara hemma på förmiddagen. Jag sov, han tog hand om kidsen. När ungarna sov middag sov även jag. När ungarna gick och la sig gick även jag och la mig. Det blev många timmars sömn den dagen men inte fan märks det. Jag är lik förbannat trött.

Igår kväll var vi bortbjudna till vänner för lite glöggmys. Kände mig kry bortsett från den ständiga kurret i magen, som dock inte berodde på hunger. Trots massor med godsaker blev det endast en klunk glögg för mig. Tvingade i mig en lussebulle men sen va det stopp. Alla som känner mig vet att jag inte tackar nej till lite choklad... Harkel...

Tidigt imorse kom kurret ut kan man säga... i raketfart... och inte genom munnen tack och lov. Har inte vågat mig längre bort från toan än ett rum eller två. Tommare tarm har jag nog aldrig haft.

William är en liten härmapa. Han praktiserade också tarmtömmning idag. Tror det blev tre eller fyra ombyten innan han gick till sängs.

Nu hoppas jag att vi spolat ut tarmbakterien för gott! Nu vill jag ha matlust och ork tillbaka! Basta!

1000 saker

Har 1000 saker jag borde göra. De flesta vill jag till och med göra. Men jag orkar inte. Ungarna är ju snoriga än = de sover kasst = jag sover kasst = jag är supertrött.

William och mat är ett kapitel för sig just nu. Tvärtemot Klaras bebis så äter min bebis allt som närmar sig munnen på sked. Tutten däremot står inte högt i kurs just nu. Det är väl både bra och dåligt men just nu känns det mest lite småjobbigt att han inte får i sig så mycket vätska. Förmodligen sköter han det där utmärkt själv men ändå. Jobbigt. Försökte med en nappflaska med vatten till maten idag. Det gick så där.

Ikväll vaknade han knappa timmen efter han hade somnat. Han somnade utan att amma så jag trodde han ville tutta lite. Icke då. Han blev skitförbannad när jag erbjöd honom tutten. Ibland är han hungrig men orkar inte vänta på att mjölken ska rinna till så han blir förbannad för att maten inte kommer. Testade att ge honom ersättning förut men det gick inte heller nåt vidare. Han trodde det var en napp och satte ersättningen i halsen istället. Dumt. Han somnade om till slut. Tack och lov. Trodde det va kört ett tag när han snurra runt på magen och titta nyfiket på lampan en stund.

Som sagt, borde fixa lite med julkorten men då måste jag in i sovrummet och hämta grejer. I sovrummet sover bebisen. Och alla vet ju: väck inte den bebis som sover!

Spriten är min bästa vän...

Handspriten alltså...

Elliot har sovit, ätit en rostad macka och druckit vatten. Verkar inte som det blir mer kräk för den här gången och det tackar jag för!

Not so nice överraskning

Som rubriken lyder, fick en inte så rolig överraskning när jag klev in i Elliots rum i morse och skulle plocka upp honom. Sängen och han själv var full med... kräk. Yack! Var lite osäker på om det va bajs eller kräk men när jag inte hittade några spår alls i blöjan så blev saken klar.

Bära in i badkaret på raka armar. Morgonbad. Sanering av säng. Välling i soffan, innan vällingen var uppdrucken kom halva vällingen upp igen. Kul. Not! Sanering igen. Förvånansvärt pigg Elliot. Konstiga kluckljud från halsen. Gnäll. Kräk igen! Mitt på golvet och över hela Elliot. Hm... Ytterligare sanering. William var trött, grät, ville sova. Ringde hem T.

Tredje tvättmaskinen för idag är strax färdig. Alla sover utom jag (duh! jag bloggar ju). Elliot somnade i mitt knä på filtar på golvet framför Ice Age 2 på tvn. Förmodligen jättehungrig. Han fick lite riskaka efter mycket gnäll. Verkar som det gick bra.

Nu ska jag också sova... lägger mig i soffan brevid E. Tjingeling!

Mmmmm

Dagens projekt... mmm... "nyttiga" lussebullar. Eller kanske mindre onyttiga.

Tack till mormor som kom och lekte med barnen så jag hann baka lussebullar.

Är det inte typiskt så säg...

Vanligtvis vaknar ju William så fort vi kommer innanför dörren efter att ha lämna brorsan på dagis. Idag passade det min plan alldeles utmärkt då jag tänkte dra iväg och kolla lite julklappar. Men det blir ju aldrig som man tänkt sig. Han sover så gott nu och har gjort sen dryga timmen tillbaka. Det positiva är att jag hunnit sätta upp julbelysningen på balkongen, skrivit av önskelistor och bloggat.

Vem kan motstå?

Vem kan motstå denna blick??

Gladaste killen i bilen på väg hem från Göteborg.

Limpor

Trots att det var Elliot Tvärtemot som följde med hem från dagis idag så hann jag baka bröd på eftermiddagen. Andra gången jag slänger ihop Anna Skippers "nyttiga" bröd. Två limpor blir det och ruskigt gott. Det absolut bästa är att brödet är så lätt att göra. Me like!

Bättre dagar har jag haft!

Lämnade av Elliot på dagis innan jag och William åkte iväg till ett dystert möte på jobbet. En direkt följd av lågkonjunkturen kan man säga. Hem ett par timmar, åt lunch, försökte få en trött W att sova, sydde klart ett par tomteluvor.

Packade in oss i bilen igen för att hämta T på jobbet, åka till dagis lagom till kl 14 då vi hade utvecklingssamtal för Elliot. När vi kommer in i kapprummet drar brandlarmet igång. En pappa kommer ner från avdelningarna och berättar att dom har rostat bröd i köket, därav brandlarmet. Huset ska väl likväl utrymmas så Thomas tar med William ut. Jag springer upp till avdelningen för att hjälpa till att få ut ungarna. Trodde att dom skulle ta samma väg ut som jag springer upp men de har en ny utrymmningsväg, en trappa direkt från skötrummet.

De är redan på väg ut, Elliot och barn A står sist i kön tillsammans med fröken P. Jag tar upp E i famnen och tar A i handen. P tar en vända för att se till att ingen är kvarglömd. Ungarna är skärrade. En stackare låg fortfarande och sov när brandlarmet gick igång. Han har bara t-shirt på sig. Alla barn i strumplästen. Det snöar blötsnö och blåser. Trappan är i metall och hålig så man ser rakt ner. Barnen tycker det är läskigt och vill inte gå i trappen. Fröknarna manar på. P tar A i famnen. Jag och E går ut på översta trappavsatsen för att börja gå neråt. Det går sakta. När vi klivit ner ett steg säger P som fortfarande står inomhus att stegen lossnar från väggen! Eftersom det står barn i vägen nedanför så kliver jag snabbt och smidigt (yeah right!) tillbaka in. Och visst fan lossnar stegen från väggen. Skruvarna på varsin sida om avsatsen har helt åkt ut ur väggen. Själva avsatsen har dragit med tegelstenarna nästan helt ut från väggen. Scarry! Så jag, Elliot, fröken P och A står kvar.

Det värsta med det här är att stegen var inspekterad så sent som i höstas, utan anmärkning! Tjena! När alla var inne igen ringde fröken N och begärde att stegen skulle fixas omedelbart samt att de även ska sätta dit en rutschkana som ungarna istället får åka ner på. Får se i vilket århundrade det kommer ske, det är ju ändå kommunen det handlar om...

Efter denna dramatiska händelse fick Elliot stanna kvar och äta mellanmål medans jag och T gick iväg med fröken P för utvecklingssamtal. Ett bra samtal. Både vi och dagispersonalen tycker det går bra för Elliot. Får utveckla det i ett annat blogginlägg tror jag.

Packa in alla i bilen igen. Ännu mer slask och snö. Släpper av T på jobbet igen. Kör upp E till mormor. Jag vill inte ta med honom (snorig och hostig) för att hälsa på min farmor som ligger på sjukhuset. Hon åkte in akut häromnatten pga ryggsmärtor. Visade sig på röntgen idag att en ryggkota har gått itu. Not so nice and very painful. Hon blev jätteglad att jag och W kom på besök. Stannade en stund i den tropiska värmen på avdelningen innan vi gick hem, bytte vagn mot babyskydd och tog bilen för att hämta E och sedan T. Förbi affären, köpte mjölk, bröd och smör. Hem, laga mat, lägga barn (en ville inte somna som vanligt eftersom han somnat i bilen på väg hem), blogga, sova...

Phu...