Hjälten

William är en riktig liten hjälte. I helgen upptäckte vi att han hade en växande varböld precis vid nagelbandet på ena pekfingret. Förmodligen har jag nypt bort en sån där lite flärp som kan sitta precis i kanten på nagel och sen har den lille busen gått och rotat i blöjan eller nåt så det har blivit lite infekterat. Riktigt äckligt såg det faktiskt ut.

Ett alsolspritomslag över natten skulle göra susen enligt 1177 och mormor. Sagt och gjort. Jag och Elliot drog iväg till apoteket och inhandlade diverse attiraljer för denna "operation".

Tvätta med alsolsprit gör ont kan William intyga. Han skrek som en stucken gris när vi tvättade och den närmaste halvtimmen efter vi hade satt på spritomslaget på hans lilla finger. Efter det hade han nog vant sig för sen gick det bättre. Trodde ju absolut att omslaget skulle ryckas bort ganska omgående men det satt kvar ända till morgonen efter.

Tydligen ska spriten suga ur varet eller hur dom nu sa. Varet var iaf borta i morse och hela fingret var en liten vit uppluckrad massa. William var lika glad för det.

Nu på kvällen beslutade vi att han skulle få ett nytt omslag då det såg ut att börja vara lite mer. Trodde ju inte att det skulle gå att ens visa alsolspritflaskan för honom igen innan han började gråta men han sa inte ett smack. Han satt i pappas knä, höll fram fingret och lät oss tvätta och bandagera utan ett knyst!

Vår lilla hjälte...