Akuten en söndagnatt

Kom hem sent från vår Göteborgsresa igår kväll. Jättetrevlig helg och det va riktigt kul att träffa L och N som vi inte träffat på länge.

Avslutningen på helgen eller snarare början på veckan var däremot inte lika kul. Jag vaknade kl 2 inatt av Elliots skällande hosta. Andningen lät inge vidare. Men vi har ju haft kruppanfall tidigare, dock inte lika illa som nu, så det va ju sittande upp i balkongdörrsöppningen som gällde. När andningen efter 1,5 timme inte blivit något bättre alls väckte jag T som fick ringa 1177. Akuten nästa sa dom. Så det var bara att slänga på sig lite kläder, stoppa ner plånbok och mobil och ge sig iväg.

Kom in på rum direkt, sköterskan kom lika fort. Temp och vikt tog. 38,8 i feber dessutom. Elliot var riktigt medtagen och låg bara på britsen. Läkaren kom kort därefter. Lyssnade och konstaterade falsk krupp. Flytande alvedon mot febern, flytande kortison och inhalation av adrenalin (va det det?) mot själv kruppen. Luftrörsvidgande var det i alla fall.

William har ju fått medicin i 10 dagar så Elliot visste ju precis hur man tar medicin i sprutform. Alvedonet tog han själv. In i munnen med sprutan och sprutt så va det klart. Inhalationen gick hyfsat. Inte så kul att få en mask över näsan och munnen med en liten apparat som låter och pyser. En minut skulle det inandas och är man liten, trött och inte så pigg i övrigt orkar man bara hålla andan så länge. Kortisonet gick bra till hälften, sen blev det stopp. Den smakade enligt sköterskan inte så gott. Efter lite trugande så fick jag i honom resten. Sen fick vi vänta en kvart innan andra inhalationen kunde ske. Han fick även löfte om en festis och en liten överraskning om han tog medicinen.

Läste bok och väntade på att tiden skulle gå. Efter kvart kom sköterskan tillbaka och Elliot fick inhalera en minut till. Det gick bättre den här gången trots att han sa innan att han inte ville andas i masken. Läkaren kom efter ytterligare lite väntan. Lyssnade på andningen. Rosslet va inte helt och hållet borta men tillräckligt bra för att få åka hem och sova. Bra att bo nära sjukhuset ibland, eller ja för det mesta faktiskt. Blev det inte helt bra så skulle vi komma tillbaka och inhalera mera.

Nu har han precis vaknat. Svårt att veta om han behöver inhalera mera. Jag avvaktar och ser om det bli bättre nu när han kommit upp.

Min erfarenhet av akuten är helt och hållet positiv. Dock kan det ju bero på att det va väääldigt lugnt...