onsdag, september 24, 2008

Bakslag

Idag gick lämning på dagis ganska bra. Han gråter fortfarande precis vid hejdå-andet men vid fönstervinkningen är han glad. Men idag hade hela dagen visst varit lite ledsam, det beror med största sannolikhet på snorig näsa och ont i halsen för killen. Gissar att han blir hemma med lillebror och mig imorgon.

Eftermiddagen idag va pissjobbig. Elliot va trött, snorig och precis i hasorna på mig hela tiden vilket innebar att det inte gick att få William att sova eftersom han är världens mest nyfikna just nu. Han kan inte äta eller sova om det inte är tyst. Måste kolla efter alla ljud och Elliot vet inte vad tyst är så det gick inte riktigt ihop. Eftersom jag inte kunde få William att sova blev han övertrött och det hela slutade med gallskrik innan han till slut somnade utmattad i min famn.

Efter tvångsnässprayning för E satt han och jag i soffan och han var så mysig (han var väl tvungen att kompensera för eftermiddagens alla illdåd i snordimman). När jag sa att det va dags att säga gonatt så började han grymta lite missnöjt, vände på sig (i mitt knä) och satt bara och krama mig. Sen bara satt han där. Rörde inte en fena. Hade inte W börjat låta hade han nog somnat i min famn.

3 kommentarer:

Anonym sa...

Jag beundrar dig med två barn... Oroar mig för hur det ska gå här hos oss!!

Vi har oxå en snorfis här hemma, numera dock whiskey-röst! Låter skoj... Oj vad han har haft feber, snor, slem i halsen, hosta och förkylningsblåsa i munnen. *aj aj*
Jag skyller på de där dagis-barnen som han träffar ibland och leker med.

Som sagt, man är inte som mest utvilad för en maraton-förlossning just nu efter tre förkylningsnätter med Marcus...

KlaramedK sa...

Precis så är lillebror här med!! fast lägg till att han endst vill amma i sängen, aldrig i famnen sittandes någonstans....gissa om mamman kommer ut ofta på något längre äventyr!!

...tänk att varenda litet litet ljud är sååå intressant...

Frida sa...

Titti: Jag är helt övertygad om att det är "de där dagisbarnen" som är roten till det onda(förkylningen).

Klara: Åh, då ska jag skatta mig lycklig för W går ju ändå med på att bli ammad var som helst, sittande!