I och med den här tandhistorien så har vi valt att inte låta E få använda napp. Kändes naturligt kvällen efter olyckan och tandläkaren avrådde också från napp... om det gick (la hon till). Olyckskvällen gick bra, han var ju superdupertrött då. Gårdagskvällen va värre. Slutade ju med att jag fick sitta brevid sängen nästan en timme innan han somnade. En stor bidragande orsak till att han inte somnade var nog att han somnade i bilen hem från mormor. Microsömn strax innan sängdags funkar inte bra ihop.
Idag vid förmiddagsluren lät han i knappa 10 minuter när jag la ner honom i sängen, sen slocknade han. Nu på kvällen gick det över förväntan. La ner honom, inte ett ljud, sen slocknade han nästan direkt. Skönt!
Lika bra att vänja honom av med nappen nu. Verkar inte som han "lånar" lillebrors heller. Han har gjort det nån gång men oftast när han hittar W's napp så vill han stoppa in den i W's mun, mer eller mindre hårdhänt. Bäst att W lär sig att gapa stort när E kommer med nappen, det blir nog mest smärtfritt då.
Apropå W så passade jag på att bada honom i lugn och ro när E sov på förmiddagen. W trivdes som fisken i vattnet och log och skrattade när jag sänkte ner honom. Mammahjärtat började nästan gråta för han var så fantastiskt söt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar